Jordbävningen i Indiska Oceanen 2004
Den 26 december 2004 ägde en jordbävning rum runt den Indiska Oceanen. Jordbävningen uppmättes till 9,3 på richterskalan vilket gör den till det näst största jordskalvet någonsin. På grund av att jordskalvet inträffade ute i havet så bildades en tsunami. Detta ödelade stora delar av många länder i Sydostasien. De länder som drabbades värst av tsunamin var Thailand, Indien, Sri Lanka och Indonesien. Ca fem miljoner människor beräknas ha tvingast fly och mellan 225 000 – 300 000 människor dog av den enorma flodvågen. Bland alla dessa dödsoffer var 543 svenska turister och 1500 skadades.
Katasrofen blev mycket uppmärksammad i media, troligen för att det fanns så många turister från Sverige, Tyskland, England och Danmark. I vanliga fall brukar inte naturkatastrofer eller liknande i tredje världen uppmärksammas på detta sätt. Självklart var detta även en stor händelse som påverkade hela världen, det är absolut en av de allra största naturkatastrofer som inträffat i vår värld.
Så hur gick egentligen jordbävningen till?
Skalvet ute till havs inträffade klockan 07.58 lokal tid. Först mättes jordbävningen till 9,0 men har i efterhand visats sig vara mycket starkare än så och är nu beräknad till att ha varit runt 9,3 vilket gör den till den näst största jordbävningen efter en som drabbade Chile år 1960 som mättes upp till 9,5.
Det började med ett otroligt kraftigt skalv som därefter följdes av en mängd efterskalv och jordbävningen spred sig långt, så långt som till Alaska. Det sägs att även jordklotets rotation ska ha blivit påverkat av det enorma skalvet!
De flesta jordbävningar brukar bara pågå i några sekunder, sällan i mer än en minut men detta som inträffade i Indiska Oceanen pågick i hela tio minuter vilket är längre än något annat jordskalv gjort och detta påverkade så klart stora områden även utanför Sydostasien.
Som jag berättade när jag skrev om hur en tsunami går till så frigörs det enorma mängder av energi när ett jordskalv inträffar. Energimängden på detta jordskalv spreds i tsunamivågor och maximerade förstörelsen. Man har liknat energikraften till att motsvara kraften hos ca 1500 Hiroshimabomber, detta var dock bara en bråkdel av den totala mängd energiutsläpp och den resterande mängden energi har räknats till att motsvara 550 miljoner Hiroshimabomber! Ett annat exempel för att förklara hur otroligt mycket energi som sändes ut är att denna energi hade kunnat vara tillräcklig för att förse hela USA med energi i 370 år!
Tsunami vågen som sköljde över stora delar av land var den största anledningen till alla dödsoffer. Vågen som slog in mot land var på vissa ställen över 20 meter hög. Vågen drabbade mest vid de stränder där vattnet inte var så djupt. På ställen där vattnet var djupare blev landet knappt påverkat av vågen, detta med anledningen till att kraften låg under vattnet och dog då ut eftersom vattnet aldrig blev tillräckligt grunt. Desto grundare vattnet blev, desto mer reste sig vågen. Detta är också anledningen till att många båtar som befann sig ute till havs inte märkte av någon tsunami eftersom det rörde sig under vattenytan och inte blev till en våg ovanför vattenytan förrän den närmade sig land.
Man kan tycka att i ett sådant riskabelt område för en tsunami borde det finnas varningssystem som skulle varnat för sådana händelser. Plattorna runt Indiska Oceanen ligger på det sättet som gör att riskerna för jordbävningar är höga. I bland annat Stilla havet finns det varningssystem för tsunamis och dessa kunde registrera att en tsunamivåg var på väg att träffa länderna runt Indiska Oceanen. Tyvärr blev dessa varningar inte tagna på allvar. Kritiken har varit stor mot dessa länder att de båda avfärdade varningarna de fick och framförallt att dessa länder inte redan hade varningssystem för sådana händelser. Om ett varningssystem hade funnits hade det troligen räddat tusentals liv.
’’Hur man än mäter är naturkatastrofen en av de allra värsta de senaste 100 åren och de tsunamivågor som jordbävningen gav upphov till är de värsta man känner till vad gäller antalet dödsoffer och materiell förödelse.’’
